Under devisen Bäst just här kommer jag ungefär en gång i månaden att uppdatera en spellista med samma namn. I spellistan kommer det rymmas mestadels, men inte enbart, ny musik som jag uppskattar väldigt mycket för tillfället. Självklart med ackompanjerande text till – skrivandet får icke försakas!
I denna första version av spellistan representeras naturligtvis Kents avslutningsalbum Då Som Nu För Alltid som jag också nyligen recenserade – här genom mina tre favoritlåtar från albumet just nu.
Spellistan bjuder på en hel del distad alternativ rock; från genompålitliga och klassiska Dinosaur Jr. men även i form av relativt yngre förmågor som Violent Soho och Brand New. Tiny från Dino Jr. är förstasingeln från ett kommande album och är en somrig slacker-munsbit med ett patenterat, gnistrande melodiskt gitarrsolo signerat frontmannen J. Mascis.
Australienska Violent Soho är bandet som går från klarhet till klarhet i sitt sätt att förena 90-talets alternativa rock med 00-talets pop-punk på ett hårt tillika emotionellt sätt. Från nya albumet är How to Taste, So Sentimental och Slow Wave de främsta bevisen på detta. Brand New har sina rötter i pop-punken med har med tiden blivit ett fullblodat alternativt rockband. I den nya singeln I Am a Nightmare gifter sig de gamla melodierna med den nya attityden till elektrifierande resultat.
I skuggan av Kent har det även släppts en del annat bra under den svenska musikhimmelen. Tiger Lou fortsätter imponera efter EP-comebacken förra året – nu med singeln Leap of Love. Det lutar åt rock-hållet med ett vasst gitarr-riff som krydda till den melodiskt drivna, stämningsfulla indie-pop som blivit Tiger Lous adelsmärke.
Veronica Maggios senaste album befäster hennes ställning som Sveriges popdrotttning. Dock kommer den inte för den sakens skull lyfta henne till nya höjder. Där tonårsbanala Vi mot världen ser ut att bli radio-hiten så charmas mitt hjärta istället mest av den mer känslostarka tonårsreflektionen Femton.
Mer svenskt blir det i en hyllning till oefterhärmlige Olle Ljungström som nyligen gick bort tragiskt. Tre låtar som både är personliga favoriter och som jag tycker sammanfattar honom på ett rättvist sätt. Jag vill extra gärna lyfta fram En förgiftad man från hans näst sista album som oförtjänt flög lite förbi. Ett skönt slarvigt cowboy-sväng möter en rak melodi och blir i refrängen en sångvänlig programförklaring till Olles demoner: ”Jag är och förblir, en förgiftad man”.
Local Natives kom fram lite i samma våg som Fleet Foxes fast med mer hänförande rytmer och lösare kanter som egna vapen. Debutalbumet fick en del uppmärksamhet men slog aldrig helt. Uppföljaren flög förbi ganska så obemärkt. I mina öron är det två ypperliga album. Tredje försöket är på gång och första smakprovet är en låt som växer till himmelska höjder mitt under näsan på en. Med små variationer och intensitetsförhöjningar tar en och samma melodi resan från vacker ömhet till omvälvande lidelse – och du kommer inte fatta hur det hänt.
Fler förtjänar att höra Cass McCombs melodimakande. Albumet Wit's End från 2011 är ett snudd-på-mästerverk. I övrigt kanske han har varit mer ojämn på album, med lite för stor självdistans och ofokuserad experimentlusta som största fiender. Nya singeln är dock precis lagom fokuserad som den flummiga, behagligt ljuva betraktelse det är.
Kents farväl
I denna första version av spellistan representeras naturligtvis Kents avslutningsalbum Då Som Nu För Alltid som jag också nyligen recenserade – här genom mina tre favoritlåtar från albumet just nu.
Här blir det alt-rock
Spellistan bjuder på en hel del distad alternativ rock; från genompålitliga och klassiska Dinosaur Jr. men även i form av relativt yngre förmågor som Violent Soho och Brand New. Tiny från Dino Jr. är förstasingeln från ett kommande album och är en somrig slacker-munsbit med ett patenterat, gnistrande melodiskt gitarrsolo signerat frontmannen J. Mascis.
Australienska Violent Soho är bandet som går från klarhet till klarhet i sitt sätt att förena 90-talets alternativa rock med 00-talets pop-punk på ett hårt tillika emotionellt sätt. Från nya albumet är How to Taste, So Sentimental och Slow Wave de främsta bevisen på detta. Brand New har sina rötter i pop-punken med har med tiden blivit ett fullblodat alternativt rockband. I den nya singeln I Am a Nightmare gifter sig de gamla melodierna med den nya attityden till elektrifierande resultat.
Schweden Schweden
Veronica Maggios senaste album befäster hennes ställning som Sveriges popdrotttning. Dock kommer den inte för den sakens skull lyfta henne till nya höjder. Där tonårsbanala Vi mot världen ser ut att bli radio-hiten så charmas mitt hjärta istället mest av den mer känslostarka tonårsreflektionen Femton.
Mer svenskt blir det i en hyllning till oefterhärmlige Olle Ljungström som nyligen gick bort tragiskt. Tre låtar som både är personliga favoriter och som jag tycker sammanfattar honom på ett rättvist sätt. Jag vill extra gärna lyfta fram En förgiftad man från hans näst sista album som oförtjänt flög lite förbi. Ett skönt slarvigt cowboy-sväng möter en rak melodi och blir i refrängen en sångvänlig programförklaring till Olles demoner: ”Jag är och förblir, en förgiftad man”.
Amerikanska artister lite i skymundan
Local Natives kom fram lite i samma våg som Fleet Foxes fast med mer hänförande rytmer och lösare kanter som egna vapen. Debutalbumet fick en del uppmärksamhet men slog aldrig helt. Uppföljaren flög förbi ganska så obemärkt. I mina öron är det två ypperliga album. Tredje försöket är på gång och första smakprovet är en låt som växer till himmelska höjder mitt under näsan på en. Med små variationer och intensitetsförhöjningar tar en och samma melodi resan från vacker ömhet till omvälvande lidelse – och du kommer inte fatta hur det hänt.
Fler förtjänar att höra Cass McCombs melodimakande. Albumet Wit's End från 2011 är ett snudd-på-mästerverk. I övrigt kanske han har varit mer ojämn på album, med lite för stor självdistans och ofokuserad experimentlusta som största fiender. Nya singeln är dock precis lagom fokuserad som den flummiga, behagligt ljuva betraktelse det är.
Kommentarer
Skicka en kommentar