Första deathcore-låten som lyckades bli en viral sensation. Känns fortfarande unik med sin extrema brutalitet, dova melodier och Will Ramos djuriska sånginsats. Musik som utför exorcism på sig själv.
Låter som en skräckfilm om att sakta förlora kontrollen över sin egen verklighet. Tung, förvriden och furiös – med en subtilt melodisk refräng redo att blotta låtens emotionella kärna.
Ett epos i tre delar fylld med teknisk skicklighet, känslostormar och melodisk triumf. Mörker som skyddar mot mörker.
4. Glenwood
Den sedvanliga intensiteten blandas med någonting, för sammanhanget, mjukare och ömmare. En emotionell resa genom saknad och återförening. Deathcore med tårade ögon.
Rättfram, medryckande och relativt "enkel" – men också obarmhärtig i sitt genomförande. En explosiv och våldsamt melodiskt överkörning.
6. Forevermore
Den skrämmande, vidunderliga evigheten paketerad som storslagen, filmisk extremmetal.
7. In Darkness
En hymn för dem som känner sig mer hemma i mörkret än någon annanstans. Inte en stinkande brutal breakdown i sikte – istället ljusa melodier och rivig skriksång som lättar upp även de tyngsta av tankar.
8. Sun//Eater
Mytologiskt drama med öronbedövande blastbeats, black metal-vibbar och en riktig skrika-med-refräng. Svärtan lyser starkt när solen slocknat.
9. Of the Abyss
Heligt möter oheligt i en osalig symbios. Bottenlösa djupets symfoni.
10. Lionheart
Rivig frenesi och rentav upplyftande melodier. Sista delen av låten – när ett blixtrande solo leder in i en grisigt effektiv breakdown och sedan melodiskt sakta lyfter igen – fulländar extasen.
Kommentarer
Skicka en kommentar